Vår färd mot Paris inleddes mitt i natten. Trots upprepade mardrömmar om missade plan kom vi på ett flyg. Rätt flyg till och med. Vi lyckades undvika klassiska misstag som våra medpassagerare gjorde, som att råka få med sig 4 liter ravioli i handbagaget.
Väl framme i Paris förvandlades vi till stereotypiska turister med en alldeles för stor karta som blir omöjlig att vika ihop. Tack vare den lyckades vi i alla fall hitta till hotellet där vi kunde lösa in våra Le Web-biljetter. Nervositeten inför mässan ökade något när vi insåg att hotellet de valt som utlämningsplats för namnbrickorna var ett hotell som hade hattbeklädda män som visslade till sig taxis åt sina gäster. Ingen av oss visste att de existerade utanför filmens värld.
LeWeb startar
Första dagen på Le Web. Första intrycket är “vad gör vi här egentligen?”. Alla som är här är något. Snittar och obegränsat med alkohol är något som vi studenter inte är vana vid. Vid ett tillfälle råkar vi höra en amerikansk kvinna som sitter intill prata i telefon om en tre miljoner dollar-deal.
Temat för årets Le Web är “The next ten years”. Många föreläsare vidrör temat genom att prata om trender och alla har sin egen förutsägelse om vad som kommer bli populärt de närmsta åren. Första dagen fick vi bland annat lyssna på Guy Kawasaki som tidigare jobbat på Apple, Phil Libin som är VD för Evernote och många andra hotshots inom den digitala världen.
